Det judiska påskalammet, visuellt slående likhet

På Jesu tid fanns det många olika religioner runt Medelhavet. Både romarna och grekerna hade många tempel. För dem utmärkte sig judarna genom att ha bara ett endaste ett. Templet var navet och centrat i judendomen, av många anledningar. En sådan anledning var att det var endast i templet som offer kunde utföras.

Jerusalem var inte en stad med ett tempel, det var ett tempel med en stad omkring sig.

Prästerna tjänstgjorde i skift, och särskilt många behövdes vid de största högtiderna. Folket tog sina djuroffer till templet, överlämnade dem åt prästerna så att dessa utförde det rituella dödandet.

Men det fanns ett undantag. Läs mer

Stationerna 10 och 11, undermålning

Nu kör jag dem två och två, och just de här två korsvägsstationerna är ganska lika i och med att det som utspelas äger rum utanför stadens murar. Nu finns inte Golgata kvar i den form den hade på Jesu tid, eftersom det är en liten sten som sticker up inne i en kyrka. Så här kan jag inte följa den princip som jag använt för bakgrunderna i de andra tavlorna i korsvägen — att låta dagens Via Dolorosa och de faktiska stationerna integreras i bilderna.

Från och med station 10 och framåt så blir det en annan typ av bakgrund. Här valde jag landskapet kring Jerusalem. I station 10 antyder jag byggnader högst upp på kullen till vänster, och de kan tänkas föreställa tempelberget som reser sig mot himlen.  Station 11 tittar ut åt et annat håll. Men i båda blånar bergen i fjärran.

Stationerna 4, 5 och 6 påbörjas med undermålning

För att göra livet lite enklare, så jobbar jag med tavlorna i grupper om tre. Då kan jag använda samma färg i alla tre och slipper söka efter den för varje tavla, och särskilt jesusfiguren får ett enhetligt utseende vad gäller färg.

Här har vi undermålningarna för nästa ”batch”.

Fjärde stationen: Jesus möter sin moder Maria.

Femte stationen: Simon från Cyrene hjälper Jesus att bära korset.

Sjätte stationen: Veronika torkar Jesu ansikte. Här har jag valt att inte visa det avtryck av Jesu ansikte som enligt berättelser fastnade på duken. Ibland anses det att bilden förmodligen var  svepningen som finns i Turin. När den visades allmänt var den vikt så att ansiktet syntes. I vatikanen förvaras en tygbit som sägs vara svetteduken, men ingen bild syns på den i dag. Och så finns det minst två dukar till i Italien. Sammantaget blir det lite väl osäkert rörande vad som är vad.

Berättelsen är ju mycket charmerande, och visar på Veronikas omtänksamhet och barmhärtighet, vilket är sanna och goda egenskaper, även om hon själv skulle vara en legend.

Namnet Veronika tvistar de lärde om. Dels anses det komma från Grekland och länderna däromkring, och vara en latinisering av Berenike. Grekerna uttalar B och V med samma ljud som ligger någonstans mellan de två, och steget från Berenike till Veronika är inte långt. Sedan finns det en uppfattning om att bilden av Kristus gett upphov till damens namn. Vera icona, den sanna bilden, drogs ihop till Veronika.

Korsvägens tidpunkter och judisk tempeltjänst

Så varför spelar tidpunkterna under långfredagen någon större roll? Det var länge sedan, och klockslagen kanske var intressanta för folk som levde då, men behöver vi bry oss?

För mig är det intressant, eftersom det ger en helt annan kontext än vad jag en gång i den dimmiga forntiden fick lära mig i skolan.

Som med det mesta, så är en ytlig kännedom rätt tunn och inte särskilt intressant. Att gräva lite djupare och finna saker som få talar om gör det hela mer spännande. När jag letade efter bakgrundsmaterial till målningarna fann jag att jag blev fascinerad av den starka kopplingen till judendomens religiösa bruk kring år noll. Jesus började ju sitt liv som en snäll judisk pojke som lydde sin mamma. Hela sitt liv levde och verkade han bland judar (och romare, och andra folk som sökt sig till det Heliga Landet). Det judiska måste spela en viktig roll, tänker jag.  Och det visade sig att det gör det. Läs mer

En fråga om tidpunkter för Jesu lidande

Eftersom jag målar relativt realistisk, tänkte jag att jag ville ha ett allmänt ljus i bilderna som passar tidpunkterna för de olika händelserna under långfredagen.

Det enda jag var säker på var att Jesus gav upp andan klockan tre på eftermiddagen, och att det var mörkt och blev en jordbävning så att förlåten i templet rämnade. Det fick jag lära mig i skolan när jag var liten. Allt vi lärde oss före femte klass var absoluta sanningar, det är så ett barn uppfattar det.

Dags att googla fram ett svar. Hoppsan, det var inte helt enkelt. Som så vanligt när det gäller religiösa frågor är tolkningar och meningar delade.

En vanlig tidslinje för långfredagen ser ut så här:

Olika typer av rättegångar pågick hela natten. Jesus ställdes inför sanhedrin (stora rådet, ”riksdagen”), fördes inför Pilatus, som skickade honom till Herodes, som inte var road och returnerade Jesus till Pilatus. Sista vändan hos Pilatus övertygar denne om att inget brott begåtts av Jesus. Jesus pryglas brutalt, för att beveka rådet, men de kräver att han skall korsfästas. Pilatus tvår symboliskt sina händer, för att visa att han inte tar ansvar för domen som han förkunnar.

  • 8:00-8:30 (andra timmen) Jesus bär korset till Golgata.
  • 9:00 (tredje timmen) Jesus korsfästs.
  • 12:00 (sjätte timmen) Dagen blir mörk som natten, jordbävning.
  • 15:00 (nionde timmen) Jesus ger upp andan.
  • 18:00 Jesus tas ned från korset och läggs i graven.

Det finns ett problem med den här tidslinjen, och det är att lördagens Sabbat började vid solens nedgång på fredagen. Där och då räknade man dygnet från solens nedgång. Eftersom solen i Jerusalem går ned klockan 18:00 eller strax efter (beroende på årstid, och detta var i stort sett vid vårdagjämningen så vi kan räkna med tolv timmars dagsljus), och eftersom inget arbete fick utföras under sabbaten, så bör nedtagningen, svepningen, och gravläggningen ha skett tidigare än 18:00, enär de som utförde och åtföljde gravläggningen var tvungna att vara hemma när sabbaten började. Det hinns inte på en kvart.

Dessutom så undrar jag om det blev ljust igen direkt efter korsfästelsen, under de tre sista timmarna av dagen, eller om mörkret höll i sig.

Så jag beslöt att leta lite till.  Läs mer

Vad sker vid varje station av korsvägen?

  • Station I: Jesus döms till döden
  • Station II: Jesus tar korset på sina axlar
  • Station III: Jesus faller för första gången
  • Station IV: Jesus möter sin mor, Maria
  • Station V: Simon hjälper Jesus att bära korset
  • Station VI: Veronika torkar Jesu ansikte
  • Station VII: Jesus faller för andra gången
  • Station VIII: Jesus tröstar Jerusalems döttrar
  • Station IX: Jesus faller för tredje gången
  • Station X: Jesus avkläds
  • Station XI: Jesus spikas fast vid korset
  • Station XII: Jesus dör på korset
  • Station XIII: Jesus tas ned från korset och återlämnas till sin moder
  • Station XIV: Jesu kropp begravs

Korsvägsandakten har sitt ursprung i pilgrimsresor till det heliga landet och Jerusalem, där man följde Via Sacra (den heliga vägen) också kallad Via Dolorosa (smärtornas väg). Så småningom uppstod bruket bland hemvändarna att iscensätta det de varit med om. Bilder eller skulpturer sattes up, och man gick från station till station och bad vid var och en av dem, liksom man gjort i Jerusalem. De som inte kunde företa sig en pilgrimsresa fick på detta sätt en viss upplevelse av vad det kunde innebära. Och bönerna hör Gud var de än uttalas.

Sverige hann bli protestantiskt innan bruket att sätta upp korsvägstavlor i varje katolsk kyrka blev vanligt under 1700-talet.