Det judiska påskalammet, visuellt slående likhet

På Jesu tid fanns det många olika religioner runt Medelhavet. Både romarna och grekerna hade många tempel. För dem utmärkte sig judarna genom att ha bara ett endaste ett. Templet var navet och centrat i judendomen, av många anledningar. En sådan anledning var att det var endast i templet som offer kunde utföras.

Jerusalem var inte en stad med ett tempel, det var ett tempel med en stad omkring sig.

Prästerna tjänstgjorde i skift, och särskilt många behövdes vid de största högtiderna. Folket tog sina djuroffer till templet, överlämnade dem åt prästerna så att dessa utförde det rituella dödandet.

Men det fanns ett undantag. Läs mer

Syndabockar och Yom Kippur: paralleller

The Scapegoat
av William Holman Hunt

Jesus som Syndabock ligger kanske nära till hands, eftersom han gavs skulden för något han inte gjort. Men gräver vi lite vidare så ser vi att återigen finns det starka paralleller till urgamla judiska bruk, särskilt religiösa fester.

I Wikipedia kan vi läsa:
… I Antikens Grekland tillämpades en ritual med en mänsklig syndabock (pharmakos), då en funktionshindrad, tiggare eller kriminell gavs skulden för sjukdom, svält eller invasioner och drevs ut ur samhället. …
Som metafor används ordet syndabock när en person ges, eller tar på sig, skulden för det någon annan gjort. Att ”leta syndabockar” innebär att man försöker peka ut enskilda som skyldiga till händelser där egentligen många är skyldiga.”

Jo, jag klippte bort den bit som handlar om det judiska bruket (tre rader), därför att jag tänkte gå in lite närmare på de slående parallellerna med Jesu lidande. Skillnaden mellan grekerna och judarna är slående – medan grekerna gjorde sig av med jobbiga människor gav judarna av det bästa de hade till offer. Det var felfria djur, bara det var gott nog åt Gud.

Det judiska bruket med en syndabock är mycket gammalt. Redan i 3 Mos 16 ger Gud noggranna instruktioner om hur försoningsdagen skall firas – Yom Kippur.

Aron (Mose bror, högsta prästen) skall tvätta hela kroppen och klä sig på ett speciellt sätt, bland annat skall ha ha en livklädnad vävd i ett stycke. Han skall offra för sig, för sin familj, och till sist är han värdig att offra för folket, som skall ge honom två bockar till syndoffer.  Och vad som händer med dem är det riktigt intressanta. Läs mer

Korsvägens tidpunkter och judisk tempeltjänst

Så varför spelar tidpunkterna under långfredagen någon större roll? Det var länge sedan, och klockslagen kanske var intressanta för folk som levde då, men behöver vi bry oss?

För mig är det intressant, eftersom det ger en helt annan kontext än vad jag en gång i den dimmiga forntiden fick lära mig i skolan.

Som med det mesta, så är en ytlig kännedom rätt tunn och inte särskilt intressant. Att gräva lite djupare och finna saker som få talar om gör det hela mer spännande. När jag letade efter bakgrundsmaterial till målningarna fann jag att jag blev fascinerad av den starka kopplingen till judendomens religiösa bruk kring år noll. Jesus började ju sitt liv som en snäll judisk pojke som lydde sin mamma. Hela sitt liv levde och verkade han bland judar (och romare, och andra folk som sökt sig till det Heliga Landet). Det judiska måste spela en viktig roll, tänker jag.  Och det visade sig att det gör det. Läs mer