Det judiska påskalammet, visuellt slående likhet

På Jesu tid fanns det många olika religioner runt Medelhavet. Både romarna och grekerna hade många tempel. För dem utmärkte sig judarna genom att ha bara ett endaste ett. Templet var navet och centrat i judendomen, av många anledningar. En sådan anledning var att det var endast i templet som offer kunde utföras.

Jerusalem var inte en stad med ett tempel, det var ett tempel med en stad omkring sig.

Prästerna tjänstgjorde i skift, och särskilt många behövdes vid de största högtiderna. Folket tog sina djuroffer till templet, överlämnade dem åt prästerna så att dessa utförde det rituella dödandet.

Men det fanns ett undantag. Läs mer

Stationerna 7, 8 och 9, steg fyra

Nästan färdiga! Jag sparar det allra sista fingranskningsarbetet till sist, för jag vill inte fastna i att göra varje tavla ”perfekt” — då riskerar jag att inte bli klar i tid. ”Tänket” är lite olika i de skilda stadierna, och medan jag målar vill jag hoppa över det tillstånd hjärnan befinner sig i när man fullbordar verken.  Jag vill få hela korsvägens serie färdigmålad, och sedan sätta dit sifforna på ett snyggt sätt. Hittills har jag bara indikerat var siffrorna skall vara, men det är bättre att putsa på dem när tavlan är klar. Jag kommer också att gå över de kanter och gränser som behöver det, och göra eventuella ändringar. Men först skall alla bilder vara målade.

Här visar jag också korsvägens station 9, Jesus faller för tredje gången. Den gjordes i April, som arbetsprov, så den har varit klar sedan dess. Och då tänkte jag inte på att fota stadierna, så den har jag bara som färdig tavla. (Minus siffror, då hade vi inte bestämt om siffrorna skulle sitta på ramen eller vara i bilden.) Jag behöver nog ändra håret och törnekronan, för att de ska vara enhetliga med de andra bilderna. Jesus blev lite väl blond för att se ut någorlunda som en judisk man. När jag började på allvar med hela korsvägen tyckte jag att ett mörkbrunt hår var mer passande. Han har däremot fått ett ganska ljust ansikte. Det är för att jag ville att huden skulle kontrastera ganska mycket mot håret. Och så kan man tänka sig att en snickare tillbringar arbetsdagen mer i skuggan än vad till exempel en bonde eller herde gör.

 

Korsvägens tidpunkter och judisk tempeltjänst

Så varför spelar tidpunkterna under långfredagen någon större roll? Det var länge sedan, och klockslagen kanske var intressanta för folk som levde då, men behöver vi bry oss?

För mig är det intressant, eftersom det ger en helt annan kontext än vad jag en gång i den dimmiga forntiden fick lära mig i skolan.

Som med det mesta, så är en ytlig kännedom rätt tunn och inte särskilt intressant. Att gräva lite djupare och finna saker som få talar om gör det hela mer spännande. När jag letade efter bakgrundsmaterial till målningarna fann jag att jag blev fascinerad av den starka kopplingen till judendomens religiösa bruk kring år noll. Jesus började ju sitt liv som en snäll judisk pojke som lydde sin mamma. Hela sitt liv levde och verkade han bland judar (och romare, och andra folk som sökt sig till det Heliga Landet). Det judiska måste spela en viktig roll, tänker jag.  Och det visade sig att det gör det. Läs mer

En fråga om tidpunkter för Jesu lidande

Eftersom jag målar relativt realistisk, tänkte jag att jag ville ha ett allmänt ljus i bilderna som passar tidpunkterna för de olika händelserna under långfredagen.

Det enda jag var säker på var att Jesus gav upp andan klockan tre på eftermiddagen, och att det var mörkt och blev en jordbävning så att förlåten i templet rämnade. Det fick jag lära mig i skolan när jag var liten. Allt vi lärde oss före femte klass var absoluta sanningar, det är så ett barn uppfattar det.

Dags att googla fram ett svar. Hoppsan, det var inte helt enkelt. Som så vanligt när det gäller religiösa frågor är tolkningar och meningar delade.

En vanlig tidslinje för långfredagen ser ut så här:

Olika typer av rättegångar pågick hela natten. Jesus ställdes inför sanhedrin (stora rådet, ”riksdagen”), fördes inför Pilatus, som skickade honom till Herodes, som inte var road och returnerade Jesus till Pilatus. Sista vändan hos Pilatus övertygar denne om att inget brott begåtts av Jesus. Jesus pryglas brutalt, för att beveka rådet, men de kräver att han skall korsfästas. Pilatus tvår symboliskt sina händer, för att visa att han inte tar ansvar för domen som han förkunnar.

  • 8:00-8:30 (andra timmen) Jesus bär korset till Golgata.
  • 9:00 (tredje timmen) Jesus korsfästs.
  • 12:00 (sjätte timmen) Dagen blir mörk som natten, jordbävning.
  • 15:00 (nionde timmen) Jesus ger upp andan.
  • 18:00 Jesus tas ned från korset och läggs i graven.

Det finns ett problem med den här tidslinjen, och det är att lördagens Sabbat började vid solens nedgång på fredagen. Där och då räknade man dygnet från solens nedgång. Eftersom solen i Jerusalem går ned klockan 18:00 eller strax efter (beroende på årstid, och detta var i stort sett vid vårdagjämningen så vi kan räkna med tolv timmars dagsljus), och eftersom inget arbete fick utföras under sabbaten, så bör nedtagningen, svepningen, och gravläggningen ha skett tidigare än 18:00, enär de som utförde och åtföljde gravläggningen var tvungna att vara hemma när sabbaten började. Det hinns inte på en kvart.

Dessutom så undrar jag om det blev ljust igen direkt efter korsfästelsen, under de tre sista timmarna av dagen, eller om mörkret höll i sig.

Så jag beslöt att leta lite till.  Läs mer